.

Jag bryter ihop, mitt hjärta orkar snart inte mer av detta. Det är slöseri på min livslust och längtan, det dödar den tro jag har och de skratt jag hört. Det smärtar och jag gråter, kroppen vill somna men hjärnan stanna kvar. Jag vill inte andas, vill inte se, inte höra, prata.. Men jag vill leva. - Jag har inte längre någon mamma. Hon är död och någon annan har tagit hennes kropp.