.

Suttit idag med energier upp över öronen.. positiva som negativa. Det är mycket som håller mig kvar här i Norrland i dagsläget, min kära syster och hennes vacka dotter som jag är moster åt tillexempel. Det är så kärt att få se hennes utveckling, leendet som skiner genom kroppen och liksom helar hela stämningen. Man kommer till ro och får plötsligt en varm familjekänsla. Det är även gott att få tillbaka sin bror in i skogarna igen, som man har saknat utan att under lång tid velat erkänna det för andra och sig själv. Jag har också en drös av guldklimpar till vänner, såna man verkligen finner på det allra mest underliga ställen. (man får till och med passera en hög rötägg innan man hittar rätt också....) Jag vill bli bättre på att lyfta upp dessa stjärnor i min närvaro, som dag ut och dag in alltid finns i mina tankar! 

 

Men ja, det var ju det här med rötäggen också.. som verkar föröka sig nå så kopiöst mycket! Jag har aldrig känt mig såhär nerdragen av fula ord och mobbing tidigare. Vuxna människor? Vad håller vi på med! Hur ska vi någonsin få stopp på smutskastning, viskningar, nervärderingar och slagsmål i skolklasserna.. när det precis är vad som försigår i vuxenvärlden.. om än möjligtvis en aning diskretare. Jag mår illa, riktigt illa och är tvungen att överväga vad som är mer värt än de andra. Om ingenting raskt händer, sparkar mig i röven och ändrar på sig.. så vill jag härifrån. Skapa min egen luftbubbla. Jag har en drivkraft inom mig som rostat igen och spottar gråa moln. Så många ideér, så mycket vilja men för lite motivation att hålla rullning. 

Jag hade en så stark önskan, att det blev svårt när det fallerade. Måtte det gro igen, för jag orkar fan inte snart.