Jag ser inte
Visst blir man känslig när man mår mögel? När det inte räcker med att känna sig som den fulaste på jorden, så har min absoluta favoritparfym tagit slut! Har jag tur kan jag stoppa näsan tätt in till flaskan och låta näsborrarna jobba för att från den lilla puff som blir av trycket känna den ljuva doft. Jag har sen långt tillbaka blivit "förknippad" med doften av människor i min närhet, så att vara utan den är nästan undergång. (eller inte riktigt..)
Jag beskrev mig själv som en trögstartad motor tidigare ikväll. Ja, för jag känner mig faktiskt så. Stämningen är så låg, jag ler inte även om jag kan vara glad av sällskapet. Jag skrattar inte, även om någon gör något roligt. Jag pratar inte, fastän det cirkulerar ord i huvudet. Jag säger inte vad jag känner, tänker, tycker. Efter en jävla kamp i att muntra upp mig, kan jag verka lyfta på huvudet, bjuda på ett leende.. sen sjunker det. Trögstartad, idiot, ful, äcklig.
Jag har ingen mamma, min mamma dog då han dog. Om nu hennes kropp finns kvar om ett par år så har Gud ändå haft rätt. Hon ÄR död för mig.

Nej! Är det "den" Amanda parfymen jag kopplat till dig i flera år som är slut? Isf.. Vad kommer hända? Slocknar solen nu?
Du luktar nog gott ändå fina Amanda! Kram på dig, hoppas vi ses snart :)